Raviner, borgar och terrassfält

Omans inlands: Al Dakhiliyah

Terrassfält på branta sluttningar, grandiosa djupa flodbäddar och raviner, idylliska bergsbyar, imponerande fästningar och palats — i hundratals år var Dakhiliyah Omans kulturella hjärta. Här var människorna säkra mot angrepp. De 3000 meter höga Hajarbergen var en oövervinnlig natürlig försvarsborg. Den som vill storma den idag bör följa de omsorgsfullt markerade vandringsstigarna till de fantastiska utsiktspunkterna på hissnande höjder — en anstränging som lönar sig!

Ett tätt nät av vattenkanaler flyter igenom den otillgängliga bergsvärlden och får små gröna paradis att uppstå ur intet.

Nizwa var och är Ibadiyahs, den toleranta omanska islamistiska rättsskolan, andliga centrum. Men Nizwa är också en medelpunkt för silversmedsyrket. Från fästningens 23 meter höga monumentala runda torn sveper blicken över ändlösa palmlunder och stadens stora torgområde. Varje fredag på förmiddagen köpslår man här högljutt om getter och kor.

Nizwa och även Bahla har en gång i tiden varit huvudstäder. Deras arkitektur vittnar om dessa perioder. Den gigantiska förekomsten av lera kring Bahla gjorde det möjligt att bygga en 12 kilometer lång mur kring hela oasen.

Som ett berg av lera sticker fästningen Hisn Tamah upp ur det gröna havet av daddelpalmer. För tillfället saneras byggnadsverket under UNESCOs uppsikt, då den tagits upp på listan över världskulturarven.

Under 17:e århundradet träffades filosofer, författare, konstnärer och musiker på fästningen i Jabrin. De konstfullt gestaltade rummen och målade innertaken av trä gör detta kulturpalats till landes viktigaste byggnadsminne.