Ett hav av färger och former

Öster: Al Sharqiyah

Sanden blåser över vägen och täcker mörka klippor som plötsligt sticker upp ur slätten. Långsamt och ohejdbara rör sig honungsgula sanddynor på mörkröd jord mot det azurblåa havet. Majestätiskt reser sig de 2000 meter höga östliga Hajarbergen vid horisonten.

På ett overkligt sätt skimrar lagunen Khor Garama i blått. Som om de dykts ned i ett magiskt ljus uppenbarar sig de trånga ravinerna med de djupa vattenbassängerna, omgivna av saftigt gröna bananplantor och daddelpalmer. Stränderna vid Ras al Jinz, där varje år tusentals havssköldpaddor lägger sina ägg, blänker som om de vore av guld.

Provinsen Sharqiyah på Arabiska halvöns östligaste del präglas av starka kontraster, färgernas spel och landskapens former. Men även olika livskoncept stöter här på varandra.

Än idag drar beduiner från Wahiba ut i sandhavets ändlösa vidder med sina kameler, getter och hyddor av palmblad. Frihet och rörlighet är viktigare för dem än ägodelar och välstånd. Befolkningen som bor i oaserna vid utkanten av öknen byggde däremot praktfulla hus och blev tvungna att försvara dem under århundradens lopp. Otaliga vakttorn, byggnader, befästa som borgar, vittnar om oroliga tider men också om flydda tiders rikedom.

Husens tunga portar, som dekorerats med konstfulla sniderier härstammar från östra Afrika och transporterades med skepp till hamnen Sur. Kamelerna tog sedan över inlandstransporten. Mellan bergen och öknen låg den betydelsefulla karavanvägen från Sur in landets inre delar.

Sur var porten till Zanzibar och Indien, omslagsplats för kryddor, elfenben, guld och siden. Precis som förr bygger man här Dhows, de lättmaövrerade arabiska båtarna med den eleganta fören.

Stora delar av bergstrakterna har ringa folkmängd och är mycket otillgängliga. Här har man hittat hemlighetsfulla gravtorn, upp till 8 meter höga och äldre än Egyptens pyramider. Även världens näst största grotta ligger gömd här — «Majlis al Jinn», andarnas samlingshall. I de trånga dalarna och ravinerna finns ytterligare en skatt gömd – vatten. De djupa bassängerna, fyllda med dyrbart vatten används av befolkningen i dalarna som drickesvattenreservoar och för bevattningen åkrarna.